Antikroppsgenombrott främjar nervreparation och förbättrar motoriska färdigheter efter ryggmärgsskada

StockholmEtt nytt kliniskt försök har visat lovande resultat för personer med allvarliga ryggmärgsskador, särskilt de som påverkar alla fyra lemmar (tetraplegi). NISCI-studien undersökte effekterna av antikroppen NG 101, även kallad anti-Nogo-A, som syftar till att främja nervregeneration genom att blockera Nogo-A-proteinet. Detta protein är känt för att hindra nervreparation i ryggraden. Studien omfattade 126 deltagare med akuta ryggmärgsskador i nackområdet, vilket påverkade deras arm- och handfunktioner.

Rättegången omfattade 126 deltagare i åldrarna 18 till 70 år, alla med ryggmärgsskador i halsområdet. Studien var noggrant utformad för att undvika partiskhet och använde en metod där varken deltagarna eller forskarna visste vem som fick behandlingen eller placebo. Av det totala antalet fick 78 deltagare NG 101-antikroppen, medan 48 fick placebo. Behandlingen bestod av sex injektioner tillsammans med intensiv vård på sjukhus. De med partiella skador visade betydande framsteg i både motoriska färdigheter och förmågan att utföra dagliga uppgifter självständigt.

Studien visade betydande förbättringar hos personer med ofullständiga ryggmärgsskador. De fick bättre muskelkontroll och kunde utföra fler saker på egen hand. Dessa positiva resultat sågs inte hos personer med fullständiga skador, vilket tyder på att behandlingen kanske fungerar bäst för vissa patientgrupper.

Denna utveckling är av stor vikt. Den hjälper patienter med ryggmärgsskador att återfå rörelseförmågan i armar och händer, vilket förbättrar deras liv avsevärt. Upptäckten kan förändra hur dessa skador behandlas och ge nytt hopp till drabbade. Viktigt är att inga skadliga biverkningar har hittats, vilket visar att behandlingen är både säker och effektiv.

Läs också:

3 februari 2025 · 01:32

Förhistorisk blyförorening avslöjar samhällsförändringar i Antikens Grekland och romersk tid.

Studien betonar vikten av internationellt samarbete inom medicinsk forskning. Den leddes av Zürichs universitet och Balgrist universitetssjukhus, i samarbete med Heidelbergs universitetssjukhus. Ett stort nätverk av europeiska kliniker bidrog till studien. Antikroppen NG 101 utvecklades inom ramen för CeNeReg-projektet, vilket understryker samarbetet mellan akademisk forskning och ny medicinsk teknologi.

En ny studie påbörjas i december 2024 för att fortsätta forskningen. Denna studie kommer att förbättra antikroppsbehandlingen och fokusera på patientgrupper som kan ha större nytta. Det markerar en ny era inom behandling av ryggmärgsskador, baserad på nytänkande och samarbete inom medicinsk vetenskap.

Denna studie ger hopp för personer med ryggmärgsskador och antyder att de i framtiden kan återfå självständighet och förbättra sin livskvalitet.