Nya insikter om neolitisk kost: mer gröt än bröd för bönder i Skandinavien

StockholmArkeologer har funnit spännande detaljer om kosten hos tidiga neolitiska bönder i Skandinavien. På den danska ön Fyn har en 5 500 år gammal plats studerats. Forskare har upptäckt slipstenar och spannmål, vilket ger insikt i matlagningen hos Trattbägarkulturen. Tidigare trodde man att dessa bönder mestadels bakade bröd, men nu verkar det som om de tillagade rätter som gröt eller välling av spannmål.

Viktiga resultat inkluderar:

• Upptäckten av 14 slipstenar vid Frydenlund-bosättningen.
• Mer än 5 000 förkolnade korn av nakenkorn, emmervete och durumvete.
• Användning av innovativ analys av fytoliter och stärkelsekorn som avslöjar icke-sädesslagväxtrester på stenarna.

Nya upptäckter uppmanar oss att omvärdera hur spannmål var en del av kosten under neolitikum. Vanligtvis förknippas kvarnstenar med att göra mjöl, men avsaknaden av spannmålsrester på stenarna från Frydenlund antyder andra användningsområden. Det är troligt att man lagade gröt med spannmål som inte krävde mycket malning. Detta stämmer med fynd från andra platser i norra Europa som visar på ett intresse för kokta spannmålsrätter.

Utformningen av dessa malstenar ger nya insikter om deras användning. Till skillnad från senare verktyg, som visar slitage från rörelser fram och tillbaka, användes dessa stenar troligen på ett sätt som liknar mortlar och mortlarstötar. Denna förändring i verktygsdesign belyser hur metoderna för matberedning har utvecklats över tid.

Läs också:

3 februari 2025 · 01:32

Förhistorisk blyförorening avslöjar samhällsförändringar i Antikens Grekland och romersk tid.

Dessa tidiga bönder åt inte bara spannmål. De troligtvis lade till lokala livsmedel som bär, nötter, rötter och kött till sina måltider. Det finns inga bevis för ölbryggning förrän under bronsåldern, vilket antyder att deras kost främst bestod av enkla, naturliga ingredienser där vatten var huvuddrycken.

Forskningen tyder på att neolitiska samhällen kan ha valt gröt framför bröd på grund av deras klimat och de resurser de hade tillgång till. Trattbägarkulturen i norra Europa kan ha behövt vara flexibla i sin kosthållning för att anpassa sig och överleva.

Framtida forskning kan utforska skillnaderna i Trattbägarkulturen i olika regioner. Genom att använda analyser av fytoliter och stärkelsekorn på andra utgrävningsplatser kan man belysa skilda matvanor bland tidiga skandinaviska folk. Denna viktiga forskning kan förändra vår syn på neolitiska samhällens användning av grödor och hur de anpassade sig till sina miljöer.