Ny bioprintingteknik från Penn State skapar funktionell vävnad tio gånger snabbare än tidigare.

StockholmForskare vid Penn State har utvecklat en ny metod som påskyndar utvecklingen av användbar vävnad inom bioprinting. Denna teknik är tio gånger snabbare än tidigare metoder. Hemligheten bakom denna framgång är användningen av spheroids, täta grupper av celler, för att skapa komplexa vävnadsstrukturer. Denna framsteg kan avsevärt förändra vävnadsteknik.

Vid traditionell bioprinting tar det mycket tid och ansträngning att skapa vävnader som liknar människans, eftersom det är svårt att uppnå ett stort antal celler. Dagens metoder skadar ofta känsliga cellstrukturer och är svåra att skala upp. Den nya tekniken, High-throughput Integrated Tissue Fabrication System for Bioprinting (HITS-Bio), förändrar detta genom att använda en digitalt kontrollerad munstycksuppsättning som kan hantera flera cellkluster samtidigt. Detta möjliggör snabb och exakt placering av cellerna på en bioinkytan, vilket avsevärt påskyndar bioprintningsprocessen.

• Hög celltäthet som liknar mänsklig vävnad
• Förbättrad cellöverlevnad, med bibehållen över 90%
• Digitalt styrda munstycken för exakt precision
• Möjlighet för användning under operationer

Denna teknik kan användas för mer än att bara snabbt skapa vävnad. I experiment kunde den generera broskvävnad på under 40 minuter. Den visade sig också effektiv i ett kirurgiskt test, där man skrev ut små cellkluster direkt i ett sår på en råttas skalle. Läkningsprocessen gick betydligt snabbare tack vare den stora mängden celler, och tydliga förbättringar sågs efter bara några veckor.

Läs också:

3 februari 2025 · 01:32

Förhistorisk blyförorening avslöjar samhällsförändringar i Antikens Grekland och romersk tid.

För att använda denna innovation för större strukturer som organ är det viktigt att införliva blodkärl. Dessa kärl är avgörande för att hålla större vävnader vid liv och fungera korrekt. Att lyckas med detta skulle innebära ett stort framsteg inom regenerativ medicin och underlätta övergången från laboratorieförsök till behandlingar på sjukhus.

Effekterna på sjukvården kan bli enorma. Att framställa vävnader snabbare och i större skala kan bidra till läkemedelsprövning, minska användningen av djur i forskning och lösa bristen på organ för transplantationer. Genom att förbättra användningen av mikroRNA-teknologi för benläkning och utveckla bättre metoder för blodkärlstillväxt kan vi se betydande framsteg inom vården. Dessa framsteg ger oss en djupare förståelse av biologiska system och breddar möjligheterna till behandlingar.