Tonårssnarkning kopplad till beteendeproblem, men kognitiva förmågor förblir opåverkade, visar studie

StockholmTonåringar som ofta snarkar kan ha beteendeproblem som svårigheter att koncentrera sig och aggression, men deras kognitiva förmågor påverkas inte negativt. Det visar en ny studie från University of Maryland School of Medicine. Forskningen baserades på data från Adolescent Brain Cognitive Development (ABCD) studien, där nästan 12 000 barn följdes årligen från 9-10 års ålder till mitten av tonåren.

Resultaten visar att även om tonåringar som snarkar kan ha beteendeproblem, påverkas deras tänkande och inlärningsförmågor inte. Denna skillnad är viktig av flera anledningar.

Kognitiva förmågor som läsning och minne förblir oförändrade. Beteendemässiga effekter kan påverka sociala interaktioner och uppmärksamheten i klassrummet. Snarkningsfrekvensen minskar oftast naturligt med åldern, vilket minskar behovet av omedelbara intensiva insatser.

Att behålla kognitiva färdigheter intakta även med beteendeproblem kan lindra föräldrars oro över skolprestationer. Tonåringar med beteendeproblem kan dra nytta av sömnstudier för att undvika felaktiga diagnoser som ADHD, vilket kan förhindra onödiga behandlingar. Denna upptäckt antyder att vi bör omvärdera hur vi ser på och behandlar andningsproblem hos unga under sömnen.

Läs också:

3 februari 2025 · 01:32

Förhistorisk blyförorening avslöjar samhällsförändringar i Antikens Grekland och romersk tid.

Många barn med andningsproblem under sömnen får fel diagnos, vilket ofta förväxlas med tillstånd som ADHD. Genom att förstå sambandet mellan dessa problem kan behandlingar i stället inriktas på att åtgärda sömnstörningar, snarare än att snabbt använda stimulantia. Att hantera regelbundet snarkande kan lösa beteendeproblem utan att påverka den kognitiva utvecklingen, som förblir stark under tonåren trots störd sömn.

Studien antyder att läkare kan behöva förändra sina metoder för att behandla sömnproblem hos barn. Det finns en möjlighet att använda AI och avancerade dataverktyg för att bedriva mer forskning och undersöka om snarkning har kopplingar till hjärnans utveckling. Nuvarande behandlingar, som kirurgi, kan hjälpa vissa barn, men nya rön och det faktum att vissa barn förbättras naturligt med tiden kan kräva en omvärdering av dessa metoder.

Denna forskning betonar vikten av korrekt diagnos och behovet av att använda både medicinsk kunskap och ny teknik. Föräldrar och sjukvårdspersonal bör informera sig om dessa rön för att bättre förstå barns hälsa.